En åtgärd kan sänka dina löpande utgifter men kräva pengar i början. Då kan enkel återbetalningstid hjälpa dig att jämföra vad du betalar i dag med vad du hoppas spara framöver. Metoden är enkel, men den är inte en garanti för att åtgärden faktiskt blir lönsam.
1. Skriv upp alla relevanta kostnader
Om en åtgärd kostar 12 000 kr att installera är det investeringskostnaden i exemplet. Om den sparar 600 kr i månaden, men kräver 100 kr i ny löpande drift, blir nettobesparingen 600 − 100 = 500 kr per månad. Beräkna med dina egna belopp i verktyget för återbetalningstid.
2. Dela investeringen med nettobesparingen
Formeln är investeringskostnad ÷ nettobesparing per månad. I vårt exempel blir det 12 000 ÷ 500 = 24 månader, alltså exakt två år. Om svaret blir 24,5 månader avrundar kalkylatorn upp till 25 hela månader eftersom besparingen sker månad för månad.
3. När fungerar beräkningen inte?
Om extrakostnaderna är lika stora som besparingen finns inget positivt belopp som betalar tillbaka investeringen. Om priserna ändras snabbt kan resultatet också bli missvisande. Verkliga besparingar kan variera över året.
4. Vad saknas i den enkla metoden?
Vår beräkning tar inte hänsyn till ränta på bundet kapital, inflation, framtida underhåll, livslängd eller eventuella skatter och stöd. För större investeringar kan en mer detaljerad nuvärdeskalkyl behövas. Vill du först uppskatta en apparats elförbrukning kan du använda elkostnadskalkylatorn.